det känns som om ingenting händer för tillfället - alls i mitt liv
det som skulle bli min höst och dom kommande tre åren blev inte av.
och kommer troligtvis aldrig bli av.
(iaf inte med dom betyg jag har - deprimerande)

Jag saknar Katja hur mycket som helst, hon är 50 mil bort liksom -deprimerande

Jag saknar en massa andra också för den del som, Kristin, Petra, Linn m.fl. har inte träffat dom på superlänge känns det som,  sen när jag börjar jobba så kommer jag aldrig ha tid att träffa dom. - sorgligt och deprimerande.

jag kommer jobba fem veckor i sträck och utav dom fem veckorna så kommer jag vara ledig 4-5 dagar - väldigt deprimerande.

Jag suger på att smsa skriver alltid fel så blir det superkonstig så sitter jag här hemma ängslig och hoppas att mottagaren förstod vad jag menade - deprimerande.

Jag är allmänt deprimerad - jobbigt för mig och för er som läser, ni tycker troligtvis att jag är en jubelidiot som bara klagar, fast det skiter jag fullständigt i, det är min blogg och jag har rätt till att skriva vad jag vill.. sådeså.

Det blir väl bra till slut antar jag.
Det är bagateller egentligen!

Men just nu känns det tungt

♥